JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Inget vill ha ett korrupt samhälle"

Fallande mynt

Bild: Mostphoto.com

Sverige ligger i topp bland de länder som upplevs ha minst korruption i världen, enligt Transparency International. Betyder det att det knappt förekommer någon korruption i vårt land? Varför behöver polisen i så fall en särskild nationell utredningsgrupp.

Den 25 januari 2017 gjorde polisen tillslag mot Statens fastighetsverks huvudkontor i Stockholm. Husrannsakningar gjordes i bostäder hos högt uppsatta chefer. Dokument, datorer och mobiltelefoner togs i beslag. Flera personer frihetsberövades, bland annat var generaldirektören anhållen under två dagar.

– Utredningen har varit omfattande och i nuläget är det nio personer som är misstänkta för brott i förundersökningen. Vi har genomfört 29 husrannsakningar och har omfattande beslag av bokföringsmaterial och it-beslag på närmare 25 terabyte. Vi har hållit över 130 förhör, säger utredaren Eva Andersson.

Fallet, där det nu väntas åtal under våren 2019,  handlar om en tidigare anställd fastighetschef som misstänks för grov brottslighet under en lång tidsperiod, bland annat grovt tagande av muta.

Ett antal personer i olika bolag som har varit anlitade som leverantörer till Statens fastighetsverk, SFV, är misstänkta för bland annat grovt givande av muta. De har  renoverat och byggt på privata fastigheter som tillhör en chef på SFV.

Osanna fakturor till SFV har attesterat av fastighetschefen. Fusket har skett systematiskt och i stor omfattning, och innebär att det är alla vi skattebetalare som har fått stå för kostnaderna.

Generaldirektören misstänkts för grov trolöshet mot huvudman eftersom han enligt åklagaren trots flera medarbetares anmälningar inte agerat. Den tidigare anställde chefen har då kunnat fortsätta att orsaka stor skada för verket.

Det här är ett exempel på vad korruption kan handla om. Det kan också vara tjänstemän i kommuner som låter sig bjudas på ett idrottsmästerskap med lyxiga förtecken för att sedan ge uppdrag till dem som bjöd. Det är ett mutbrott att erbjuda en otillbörlig belöning även om mottagaren avböjer.

– Kommuner är utsatta på grund av deras omfattande verksamhet. De upphandlar mycket varor och tjänster, utövar tillsyn och ger olika tillstånd och blir därför utsatta för påtryckningar, säger Thomas Palmberg på nationella antikorruptionsgruppen.

Även inom vård och omsorg förekommer brott där personal tar emot gåvor. Det har till exempel funnits ett fall där en äldre person har testamenterat hela sin kvarlåtenskap, värd minst nio miljoner kronor, till sin hemtjänsthjälp. Att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för sig själv eller andra är korruption.

Riskområden i privata sektorn är bland annat byggbranschen, andra leverantörer vid upphandlingar och företag som gör affärer i och med länder som har hög korruption.

Utredningar om misstänkt korruption hamnar på den nationella antikorruptionsgruppen på Noa, nationella operativa avdelningen. De arbetar också förebyggande genom att träffa kommuner, myndigheter, arbetsgivar- och branschorganisationer för att sprida kunskap och bidra till att förhindra brott.

– Det är viktigt att Sverige fortsätter bekämpa korruption, var den än förekommer. Vi vill inte hamna där, där vi behöver betala mutor till läkare för att få vård, blir stoppade av poliser som påstår att vi har kört för fort, bara för att de vill att vi ska betala dem eller där våra skattepengar hamna rakt ner i fickorna på politiker eller tjänstemän. Vilket är verkligheten i högkorrumperade länder, säger Staffan Nyström, som arbetar tillsammans med Thomas Palmberg med den förebyggande verksamheten.

– I en tid när många inom polisen kämpar med stora utredningsbalanser kan det vara lätt att prioritera bort ärenden där man saknar den klassiskt, tydligt drabbade målsägaren. När det gäller det här verksamhetsområdet måste vi tänka längre än så, säger Andreas Pallinder, gruppchef på antikorruptionsgruppen.

Han menar att om vi släpper fram korruption får det stora negativa konsekvenser för samhället. Moralen försvagas och allmänhetens förtroende för samhällsinrättningar och företag skadas allvarligt.

– På sikt kan detta drabba ett lands välstånd och jag tror att när korruptionen väl tillåtits bita sig fast i ett samhälle så kan den vara mycket svår att bekämpa, säger han.  

Därför är det viktigt att utreda svenska företag som misstänks muta sig fram i diktaturer där konkurrens sätts ur spel och pengar hamnar i händer på maktpersoner i stället för att komma landets befolkning till del. Just nu pågår två så kallade foreign bribery-ärenden på anitkorruptionsgruppen, statligt delägda Telia och Bombardier.

I augusti 2017 åtalades en anställd på Bombardier i Sverige, misstänkt för att ha mutat en tjänsteman i Azerbajdzjan. Han friades av tingsrätten och ärendet är överklagat till hovrätten. Nu pågår en omfattande utredning som gäller företagets affärer med koppling till projektet
i Azerbajdzjan.

– Det är enorma belopp som betalas mellan företag utan att verka ha någon tydlig relevans, säger Mikael Brege som är en del av utredningsgruppen.

Bakgrunden till hela Bombardierhistorien är en järnvägsupphandling 2013 i Azerbajdzjan som Bombardier Sverige tillsammans med Bombardier i Ryssland och ett azerbajdzjanskt företag vinner.

Kontraktet är värt 340 miljoner amerikanska dollar. Pengar som Världsbanken lånat ut till Azerbajdzjan för att renovera järnvägen mellan huvudstaden Baku och Boyuk Kesik. 46 järnvägsstationer med datorstyrda växlar och signalsystem ska rustas upp.

– Våren 2016 hör Världsbanken av sig till svenska åklagarmyndigheten om ett brott som förmodligen begåtts på svensk mark. Då har de fått information från en person med insyn i affärerna, säger Mikael Brege.

Även media hade börjat titta på affärerna och kunde visa, genom de så kallade panamadokumenten, på ett upplägg där Bombardier först sålt utrustning som de sedan köpt tillbaka för mycket högre summor. Ett sätt att försöka dölja mutor.

En förundersökning inleds och den 12 oktober 2016 gör polisen tillslag på Bombardiers huvudkontor i Stockholm. Innan har de haft telefonavlyssning och bedrivit förspaning.

– Vi får med oss bra material därifrån, datorer med strategiskt viktigt innehåll, säger Mikael Brege.

Innehållet talar för att Bombardiers personal via sina samarbetspartner i Ryssland skulle kunna påverka tjänstemän i Azerbajdzjan som i sin tur kunde påverka järnvägsupphandlingen.

Utredningen har snart pågått i tre år och utredningsgruppen hoppas kunna avsluta den under året. Just nu bearbetar de olika svar som de får från utländsk polis, bland annat ett förhör som hölls 2017 i Schweiz. Ett år senare släpptes förhöret av schweizisk domstol och först nu kan det användas i den svenska rättsprocessen.

Det finns mycket starka ekonomiska intressen som påverkar transparensen hos de företag som är föremål för utredningsåtgärder, enligt Mikael Brege.

– Det mesta överklagas, det är bland annat därför det tar tid och kräver stor uthållighet från såväl utredningspersonal som chefer, säger han.

Ett ärende som pågått ännu längre är utredningen om Telias misstänkta affärer i Uzbekistan. Utredningen består av 300 förhör, 85 000 sidor i papper och 1 158 poster i diariesystemet. Bara de huvudmisstänkta har förhörts mellan sex och sju gånger.

– Det var en utmaning att presentera ärendet i tingsrätten, säger Dan Filbey, utredare på nationella antikorruptionsgruppen som har varit med sedan starten i september 2012.

Tingsrätten i Stockholm friade i februari 2019 alla tre åtalade och nu har domen överklagats. Tre chefer misstänks för korruption genom att ha mutat den förra diktatorsdottern Gulnara Karimova mellan åren 2007 till 2010 för att få tillgång till den Uzbekiska telekommarknaden.

En av utredningens många svårigheter har varit att ta reda på vem som faktiskt äger de inblandade företagen. Det är ett pussel som läggs av antikorruptionsgruppens utredare och ekonomer tillsammans.

För att reda ut ägarförhållandena går ekonomerna igenom penningflöden, kontotransaktioner, räkenskaper, avtal, mejl och post. Material har kommit från 17 olika länder, framför allt från Sverige, USA, Holland, Schweiz och Uzbekistan.

– Bokföringen ser ofta schyst ut så man ska inte tro att det räcker att titta på den. Vi tittar också på korrespondens, e-post och annan information, säger Fredrik Wahlberg, ekonom som också varit med länge i teliautredningen.

Dan Filbey berättar att de gått igenom en miljon mejl.

Ekonomerna Leopold Rännar och Fredrik Wahlberg på nationella antikorruptionsgruppen letar bevis på vad som hänt bland avtal och räkenskaper.

– I början av ett ärende är det som roligast när man letar efter den röda tråden. Efter sju år med Telia är det inte lika spännande, men det finns alltid nya utmaningar, säger Leopold Rännar.

Han har ekonomisk utbildning och har tidigare jobbat som revisor och på skattebrottsenheten vid Skatteverket. Han har även arbetet med underrättelser.

Ekonomerna är experter på att granska avtal och hur affärer har gått till, hur
företagsrelationer och strukturer ser ut. De arbetar tätt tillsammans med utredarna.

– Sidobevisningen är viktig i dessa utredningar eftersom det ofta är så att varken den som givit en muta eller den som tagit emot en vill prata, säger Fredrik Wahlberg.

Även han har ekonomisk utbildning och bakgrund som skatterevisor på Skatteverket. Där arbetade han med grov ekonomisk brottslighet, däribland korruption.

Leopold Rännar och Fredrik Wahlberg jobbar med allt som är företagsrelaterat, från mindre enskilda firmor till stora multinationella företag som Telia och Bombardier. Mängden material och typen av material varierar också däremellan.

En viktig del av ekonomernas arbete är att räkna ut brottsvinster och utifrån det hur mycket pengar som ska tas från de som döms, så kallad förverkande av brottsvinst.

Ekonomerna biträder också förhörsledare och håller ibland egna förhör och det förekommer att de får vittna i tingsrätten. Både Leopold och Fredrik har gått utredarutbildning.   

Läs även: "Matchfixning, ett fenomen som ökar" och "Vapenlicenser i orätta händer"

Vad är korruption

  • Korruption är inte ett rättsligt begrepp, utan ett samlingsbegrepp för olika oegentligheter, till exempel:
  • Någon försöker påverka en handläggare i kommunen till ett visst beslut genom att erbjuda en otillbörlig belöning.
  • Ett företag betalar högt uppsatta personer i ett korrupt land för att få kontrakt som de annars inte skulle fått.
  • Chefen i myndigheten anställer sin vän trots att det finns andra med klart bättre förtjänst och skicklighet.

 

Till toppen