JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

"Vi behöver fånga upp dem på lågstadiet"

Lokalpolis Zeke Wikström

Lokalpolis Zeke Wikström på besök på Botkyrka Friskola. Bild: Lars Hedelin

För polisen Zeke Wikström och hans kolleger i Botkyrka betyder yttre tjänst mer än att rycka ut på larm – alla ska jobba brottsförebyggande. På skolorna vill kommun och polis stoppa våld tidigt.

– Har du en Beretta eller Sig Sauer?

När polisen Zeke Wikström får den frågan från en elev på lågstadiet ute på en skola i Botkyrka, är det en tydlig signal. Den killen vill han försöka få mer kontakt med. Barn är nyfikna och brukar ställa frågor, men oftast mer oskyldiga som "är du rädd när du jobbar?" – inte vilken sorts vapen han har.

– Vi kommer troligen ha med varandra att göra flera gånger och jag vill försöka ta reda på mer om hans bakgrund, säger han.

Zeke Wikström blev färdig polis för tre år sedan och har jobbat som polis i yttre tjänst i Botkyrka i södra Stockholm sedan dess. Kommunens slogan är "Långt ifrån lagom" och det beskriver också polisens vardag här. I ett och samma lokalpolisområde finns tre av landets drygt 20 områden som polisen pekat ut som särskilt prioriterade: Fittja, Alby och Hallunda-Norsborg.

När utvecklingen av det grova våldet diskuteras är mantrat från polisen att hela samhället måste kraftsamla. "Polisen ska göra sin del för att lösa detta svåra samhällsproblem. Men övriga samhället måste göra mer" har rikspolischefen sagt.

Det har man tagit fasta på i Botkyrka. Här jobbar polis och kommun nära ihop på flera sätt för att stoppa våldsamma tendenser tidigt och förhindra att barn och unga hamnar i brottslighet. Till exempel har alla skolor utsedda kontaktpoliser.

Zeke Wikström ansvarar för en kommunal skola och en friskola, utöver sin vanliga tjänst på ingripandeverksamheten.

Botkyrka kommun driver också ett uppmärksammat mentorsprogram på skolor, där niondeklassare stöttar yngre elever. Vid årsskiftet tog kommun och polis ännu ett steg i sin samverkan och startade ett nytt våldspreventivt center i en gammal villa intill polisstationen. Där ska olika aktörer sitta tillsammans och lättare samarbeta kring ärenden för att hjälpa unga i riskzonen.

Uppdraget som kontaktpolis innebär att Zeke Wikström har löpande kontakt med skolornas rektorer. Han går på möten med skola och socialtjänst för att prata om elever i behov av stöd, han har värdegrundslektioner på mellanstadiet och ordnar en blåljusdag för åttorna varje år.

Ingripandeverksamheten är hans grund, men när han inte är bunden att åka på larm lägger han ofta tid på sina egna eller andra skolor för att bygga relationer. Han presenterar sig i alla klasser, ända ner till lågstadiet. Han tror på att tidiga insatser kräver en tiondel av arbetet jämfört med att försöka nå ungdomarna när de har etablerat sig som kriminella.

– Frågar man medelålders grovt kriminella när det började gå fel, säger de flesta i övergången från lågstadiet till mellanstadiet. Vi behöver fånga upp dem redan då.

I Botkyrka lokalpolisområde har ledningen bestämt att brottsförebyggande arbete ska prioriteras. Här finns inga renodlade brottsförebyggande grupper, alla poliser förväntas göra arbetet löpande: fråga sig om det går att ta ärendet ett extra steg, ge en kollega en ordentlig överlämning eller skriva en orosanmälan till socialtjänsten. Att inte se sitt ingripande som en isolerad händelse, utan som en ingång till brottsförebyggande arbete för att göra skillnad på sikt.

Zeke Wikström tycker att det är nödvändigt för att orka vara polis i ett utsatt område.

– Om jag bara ska åka och släcka bränder och rapportera folk till höger och vänster kommer jag att gå in i väggen. Jag vill försöka ändra samhällsbilden, få ungarna att ta ansvar och förstå att de är viktiga.

Det kan vara svårt att hinna med det brottsförebyggande, när annat akut går först. Men att inriktningen stöds av cheferna gör det lättare. Vill han gå vidare med ett ungdomsärende kanske det inte går direkt, men nästa vecka. Botkyrka har även extra resurser från regeringen för sina särskilt prioriterade områden. Zeke Wikström vet om att det ger bättre förutsättningar.

– Därför känns det extra viktigt för mig att göra så mycket jag bara kan, säger han.

Ute på skolorna pratar Zeke Wikström om att ha nolltolerans mot våld, även det som skolan brukar kalla "skojbråk". Då blir det tydligare att angripa allt slags våld. Att puckla någon på armen eller klappa till någon i bakhuvudet kan lätt stegras och bli farligt.

Han söker upp ungdomar han vill träffa, både för att visa att han har ögonen på dem och att han bryr sig. Kanske har han rapporterat dem för något tidigare och pratat med föräldrarna. För att kunna hjälpa på rätt sätt behöver polisen förstå deras problembild och skapa en relation.

Som exempel berättar han om ett gäng med sex stycken 13-åringar. Tre av dem har svåra hemförhållanden, en drivs av att vara med i gänget och de sista två kommer från ordnade familjer med bra förutsättningar att lämna gänget. Alla behöver olika långtgående insatser och det krävs att samhällets alla aktörer gör sitt för att förhindra att de står i centrum och langar kokain när de är 20.
När något har hänt, allt från en stulen jacka till en misshandel, är han noga med att låta ungdomarna i fråga ge sina versioner.

– Jag vill prata om varför de gjorde det, så att de tänker efter nästa gång, säger han.

När Zeke Wikström hälsar på i klasser börjar han med att säga att det är roligt att jobba för eleverna:

– Polisen jobbar på uppdrag av folket – och ni är folket i Botkyrka kommun, säger han. Era föräldrar har röstat på politiker och politikerna säger åt polisen vad vi ska göra. Då skruvar barnen lite på sig, bestämmer vi över polisen?

Han vill få dem att se sammanhanget, att de kan påverka området de bor i.

Sedan frågar han hur många polisbilar de tror är ute och åker i Botkyrka just nu. Femtio? gissar några elever. Arton? gissar läraren. Nej, två stycken en vanlig dag, säger han. Så om någon kraschar en ruta eller punkterar ett däck på en polisbil, kanske polisen inte kan komma lika snabbt när någon behöver hjälp. Ser de sådan skadegörelse ska de ringa polisen, säger han åt dem. För det är deras hjälp som försvinner.

För att stärka barnens bild av området pratar han även om källkritik. Tycker de att medierna ger hela bilden? Är Botkyrka bara bilbränder? Eller även att åttorna hade bra resultat på nationella provet och att korna i hagen har fått nytt stängsel?

Han frågar barnen hur många de tror är kriminella i Botkyrka och de gissar kanske hälften. Då får han förklara att det är bara någon procent, majoriteten är helt vanliga medborgare.

– Om barnen börjar identifiera sig med den negativa bilden, riskerar de att bli uppgivna. Det måste bli självklart för dem att kriminalitet sticker ut. Det normala är att man sköter sig, skaffar ett jobb, betalar skatt och bidrar till samhället.

Barnen som Zeke Wikström träffar blir också en slags ambassadörer. De går hem och berättar för sina föräldrar som kanske inte kan svenska att polisens roll är att stötta samhället. Får föräldrarna förtroende för systemet vågar de ringa polisen när de tror att sonens kompisar använder deras källarförråd för att gömma vapen. Eller vågar prata med polisen när de vet något om ett mord.

– Människor måste känna att det är deras samhälle, att de inte accepterar våld och kriminalitet och vänder sig till polisen för att stoppa det, säger Zeke Wikström.

Zeke Wikström lyser av engagemang när han pratar om sitt jobb. Han hade själv en ganska tuff uppväxt med missbruk i sin närhet och hade aldrig föreställt sig att han skulle bli polis förrän en bekant föreslog att han skulle söka polisutbildningen.

Kanske kommer engagemanget att plana ut med åren säger han, men han kommer fortsätta bry sig om människor och vilja förändra. Han vet att han inte kan hjälpa hela världen, men han kan hjälpa några.

– När jag jobbar med ungdomar i sociala insatsgrupper brukar jag säga att de är mina "några". Min målbild är att de vid 25 års ålder ska titta tillbaka och tänka att det här var en strulig period i mitt liv, men jag klarade mig – vilken jävla tur!

Läs också: "Vi förebygger våld på skoltid"

Till toppen